Ja, plötsligt förstår jag varför antalet besökare så snabbt passerat tiotusensträcket här på bloggen. Det är ju av ren skär upprördhet över att jag ännu inte skrivit en blogg om min sons tvåårsdag och det kalas vi senare höll för honom.
Är jag en oansvarig far?
Idkar jag genom denna undlåtenhet vanvård över min son?
Har han ens fyllt år?
Varför finns det inga bilder som bevisar ett kalas?
Och en tårta? Hur ska Valle kunna gå ut i världen och med rent samvete stå upp mot alla orättvisor om han inte får en tvåårstårta av högsta klass?
Och presenter, hallå!!!
Jag ställer mig samma frågor.
Men svaret, i text och bild, dröjer ännu någon dag. Men sent skola syndaren vakna. Nästa gång du kilar in här på bloggen så kanske bevisen har lagts fram. Då kommer även jag kunna sova skönt om natten ... För just nu jagas jag av ett dåligt samvete i värsta bergmanstil.
//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar