Är det fejk news att klimatet även finns på andra klothalvan?

Din bild av savannen och djungeln är så klart grönskimrande och en fuktig odyssé av växter, djur, dofter och ljud som alla lever i symbios i ett kretslopp lika gammalt som planeten. Nu kan jag dock avslöja att alla afrikanska länder inte består av lerhyddor på en savann. Men ett klimat finns det så klart ändå. Och i Zambia finns det naturligtvis bra och dåliga saker som händer med klimatet. Det har jag rapporterat om tidigare, men lite repetition är ju aldrig fel.

Ensam vit man i sina bästa år spanar ut över något som skulle kunna vara savann, men egentligen är en uttorkad flodfåra. En hjord bufflar fångas i kikarens lins. Ett minne för livet, men sånt här skiter klimatbovarna i fullständigt. Så klart!

Dåliga klimatsaker i Zambia:

- För mycket koleldning: skogar huggs ner, folk förstör sina lungor, cyklister försöker framföra sina fordon med alltför stora kolsäckar på pakethållaren, mm.
- För mycket nerskräpning: papper, plast, plåtburkar och glasflaskor tappas precis överallt, tyvärr. En klart bristfällig återvinningsprocess är en av anledningarna.
- Jordbruket är inte rustat för klimatförändringarna: bevattning sysslar man inte särskilt mycket med, konstgödsling är dock hett. Och att fokusera på att odla majs - ska du äta en sak så är det majs (lite som potatisen varit för vår egen del).

En flodbank vid Lower Zambezi, ett ökenlandskap. Sånt här vill klimathotsförnekarna se överallt, bara sand och gråa skyar.  

Bra klimatsmarta saker i Zambia:

- Förbud mot plastpåsar: det blir mindre skräp på sikt och tygpåsarna är ju oftast både snyggare och håller längre.
- Vegetariska alternativ i affärerna: varje matvarubutik har en grön hylla och på sikt kommer även zambierna välja bort t-bone steak med majsgröt och vitt rostbröd, till förmån för klimatet
- World Clean Up Day: den arrangeras även här imorgon lördag. Då ska det samlas skräp så det står härliga till (även om det naturligtvis krävs en beteendeförändring i grunden så att skräpet inte ska hamna i naturen).
- Skolstrejk för klimatet: det ryktas om att elever på amerikanska skolan har låtit sig inspireras av Greta Thunberg, detta sker idag fredag. Men, det är en amerikansk skola, så skolstrejken är efter skoltid. Fredag eftermiddag. Fejknews? Alternative facts? Ja, suck, det är en lång väg att vandra, inte bara i Zambia ...

Kvinnor och barn tvättar kläder i Zambezi River, en helt vanlig lördag. En flod som blir allt smutsigare, ett landskap som skräpas ner, en natur som går från grön till grå, en jord som håller på att smälta för gott. Om vi inte gör något, tillsammans!

Och på tal om att vandra så tänkte jag själv tillbringa helgen med att studera klimatet och naturen på riktigt nära håll. Mer om det inom kort!

// Theodor

Grabbarna Bob och Bob - rapport från andra klothalvan

Bob är död. Nu i helgen ska han begravas. De flesta har säkert kallat honom Robert Mugabe, men hans namne, Bob Marley, spelade faktiskt på ceremonin när Mugabe svors in som landets ledare 1980. Du som kan din reggea och går runt i rastafarikläder har säkert en spotifylista där Marleys låt Zimbabwe snurrar frekvent. "We gonna fight, fight for our rights!". Vidare i texten sjunger Bob om "No more internal Power struggle", men det var väl precis vad det blev en hel del av under Mugabes 37 år vid makten. Maktkamp och massor med slaktade människor. Från frihetskamp till något helt annat.

Alla kollar in i kameran utom Karin som kollar på matchen. Bra beslut, och kul att Zambia till slut vann med 2-1. 

I förra veckan var vi ju på U23 landskamp mellan Zambia och Congo Brazzaville, en match som Zambia vann på övertid och de är nu klara för en cup där de kan kvalificera sig till OS i Tokyo nästa sommar. Grattis!

Lägg gärna ett bud på min satinhalsduk och biljetten. Kan bli fett värdefullt om Zambias U23 landslag vinner hela OS i Tokyo. Jag säger inte att de kommer göra det.

Samma dag hade vi en del kravaller i Lusaka. Unga studenter som protesterade mot det främlingsfientliga våldet som har eskalerat i Sydafrika den senaste tiden. Butiker stängdes, kravallpolis kallades in, stenar kastades mot den sydafrikanska ambassaden. Officiellt var det så, men man kan så klart tänka sig att det också var en protest mot det egna landets alltmer korrumperade styre. Jag kan ju inte veta helt säkert att det är så, men jag säger att man skulle kunna tänka sig att det är så. Nästa år är det val här i Zambia. Frågan är hur mycket maktkamp vi kommer se innan vårt egna flyttlass går mot Stockholm. Och kommer Marleys låt spelas lika flitigt som när den gavs ut som ett soundtrack till en frihetskamp för länge sedan? "We gonna fight, fight for our rights!".

De zambiska killarna kämpade hårt för att vinna. Till och med presidenten var på plats i publiken, kanske var det hans förtjänst att laget gjorde så bra ifrån sig. Jag säger inte att det var så. 

Den som lever får helt enkelt se. Grabbarna Bob och Bob tillhör inte den skaran, det kan vi åtminstone vara helt säkra på. 

// Theodor

Push it - min weekend i Lower Zambezi

Fyra veckor in på tredje året här i Zambia behövde vi komma bort från Lusaka och styrde kosan not Muchichili Safari House i Lower Zambezi. Fantastiskt hus med utsikt över Zambezi River och mot andra sidan floden där Zimbabwe tornar upp sig. Huset har en svalkande pool (vilket kan behövas nr det är 37 grader i skuggan och något varmare i solen) och en veranda att bara vila på och njuta av utsikten och, så klart, sällskapet.

Muchichili Safari House, vackert beläget vid Zambezi River.

Det här stället kan vi verkligen rekommendera, även om vi hade lite otur med den heldags game drive vi bokat in oss på. Visst såg vi vackra baobabträd och exotiska palmer, elefanter, flodhästar, vårtsvin, krokodiler och antiloper. Ja, till och med en sömndrucken schakal och en fish eagle. Men vi fick också vara med om lite annat, nämligen:

Upp i ottan för att se soluppgången och vara först in i nationalparken. Men i just den här grenen är teamet aldrig snabbare än sin svagaste länk, som i det här fallet visade sig vara mannen med båten ...

1. Passa tiden, varför då? Båtkillen lovade hämta upp oss redan 05:30 så vi kunde vara i parken innan det blir för varmt och djuren går in i skuggan. Tjugo minuter sent dök han upp. Sedan hade vi en dryg timmes båtfärd för att komma fram till nationalparken. 
Äventyrsmoment nr 1: Ett bra sätt att öva teambuilding och se vem som behöver mest sömn för att inte bli otrevlig.

Ett team som fungerade mycket bra utan några sammansvetsande övningar. Framgångsrecept: blanda en del spel, en del fusk, en nypa snacks och lite läskande dryck. 

2. Push it - väl på plats i nationalparken startar safarijeepen först inte och får puttas igång. Tveksamt beslutade vi oss för att ta risken att dra ut på sex timmars game drive. Guiden lovade att hålla motorn puttrande så att vi inte skulle behöva putta mer. När vi kört tjugo minuter stannade fordonet och gick inte att starta, igen. 
Äventyrsmoment nr 2: vi fick kliva ur jeepen mitt i parken och efter ett bra träningspass fick vi till slut igång den. Här bestämmer vi oss för att avbryta driven och bege oss tillbaka till huset. Guiden ska bara försöka få tag på en mekaniker, eller kanske ta en kaffe nere vid floden eller på en annan lodge först, eller kanske låna en bil så vi kan fortsätta vår game drive. Ja, låna en bil gör vi. Men ingen vill låna ut en bil. Buhuuu ...

Safaribilen startade inte, varken här eller senare. Men bilden blev ju fin!

3. Push it, harder! Väl tillbaka i båten kör vi fast på en sandbank. Vår guide ber då alla vuxna och barn att kliva ur och hjälpa till att putta båten, bara tio meter, till det lite djupare vattnet. Till saken hör att just den här floden är välkänt fullsmetad med såväl krokodiler som flodhästar ... 
Äventyrsmoment nr 3: vi vuxna kliver ur och puttar båten av sandbanken utan att bli jagade av vare sig hippos, tigerfish eller krokodiler.

Mor och dotter på väg ner i floden … precis som i vårt sällskap, om guiden fått sin önskan igenom när vi fastnat på en sandbank.

Sedan kom vi tillbaka till huset med poolen, verandan, ett fantastiskt sällskap, god mat och goda viner. En lägereld och marshmallows. På natten patrullerade en leopard utanför huset. 

Det blev till slut en weekend med lite extra äventyr, även om det inte blev som vi tänkt och planerat. 

Solnedgång är ju fint. Blodröd sol ännu finare!

Lärdom: dubbelkolla alltid alla detaljer innan du bokar något. Och när du bokat: dubbelkolla igen, och igen och igen ...

Coffee fick stanna hemma, men vi hälsade på hans kusin, eller om det var någon typ av romanfigur. Schakalen hette han visst.

// Theodor

P.S. Karin har visst lagt ut lite fler bilder och en film på de som pushar mest. Sevärt, som alltid!