Det doftar Afrika ...

Sakta börjar bloggen ta form, i sin helhet. Med texter och bilder. Och sakta börjar även livet här i Lusaka ta form, med vänner och olika aktiviteter.

Naturligtvis är det mycket som är helt annorlunda här, jämfört med hemma i Älvsjö. Samtidigt är det mycket som är identiskt, det har den här bloggen redan tidigare avslöjat. De dagliga rutinerna är desamma, om än utan vinterkläder och snömodd, isskrapor och svettiga fötter i vinterskor. Vännerna är på sätt och vis också desamma, fast med andra namn och utseenden, men med samma problem och samtalsämnen.

Det som verkligen skiljer är dock dofterna. Och nu tänker jag inte längre på vännerna, utan först på dofterna i vår trädgård:

1. Den rika växtligheten gör att det doftar friskt av blommande träd och buskar.

2. Den bristfälliga sophanteringen i kombination med värmen gör bitvis att det doftar mindre av blommande träd och buskar.

3. Eftersom vi bor näst längst ner på vår gata, som är en liten sluttande backe, rinner också avloppsrören förbi vårt hus. Jag har sökt på nätet för att hitta telefonnumret till den doftpatrull som skulle behöva komma hit för att felsöka avloppsrören. Framåt eftermiddagarna kommer det ofta gaser ur jorden, små lätta moln som sveper över våra tiotusen kvadratmeter till tomt. Först trodde jag det var vår hund som släppte väder, därefter blev frugan anklagad och så barnen. Sedan bytte jag kalsonger, men då inte ens det hjälpte så förstod jag alltså att det måste vara rören.

Men, men, nu ska jag inte klaga. Det finns som sagt mycket att glädjas åt i ämnet också:

1. Om morgnarna doftar det faktiskt friskt av blommande träd och buskar.

2. Vår sophantering har kommit igång med dubbla hämtningar senaste veckan, vilket ju är mer än Stockholms Stad kan erbjuda.

3. Vi bor ju inte längst ner på gatan, för där lär ju odörerna vara ytterligare lite fränare.

Och sedan finns det ju odörer även utanför tomten. Imorse hamnade jag exempelvis bakom en buss på vägen hem från lämning vid skolan. Då jag är extremt bilointresserad kan jag bara konstatera att bussen var grågrön, sliten och snedkrockad. Den hade dessutom ett hjul som liksom rullade i en annan riktning än övriga fordonet. Men det jag mest kommer ihåg är det blåsvarta moln som puffade ut bakom den. Jag undrar fortfarande vad det fanns i tanken. Det var definitivt inte blyfritt eller diesel. Eller vill jag kanske inte veta vad det fanns i tanken? Avgaserna påminde ju faktiskt ganska mycket om odörerna från en sen eftermiddag på vår tomt ...

//