Kaffe - en zambisk topplista

Jag såg på Facebook att Emil var i behov av kaffe. Själv har jag just dragit i mig tre koppar. Zambiskt. Från en konkad kaffefarm som heter Munali och som jag nämnt ett antal gånger tidigare. Tyvärr finns det bara mellanrost kvar till försäljning och då måste man åka ut dit, ca 7 mil. Inget man gör varje dag med andra ord. Men på vägen hem från Livingstone för en tid sedan köpte vi en hel låda och det lagret finns fortfarande kvar.

På skolan finns det flera familjer med kafferelationer. Någon har föräldrar med plantage i Kenya, osv. Så kaffe tycks viktigt i landet, men ändå är utbudet lite skralt. Kanske går det mesta på export?

Zambia har ett antal kaffeplantage och flera olika inhemska märken. Vi körde förresten förbi ett plantage på vägen hem från vår resa till Shiwa Ngandu i påskas, men jag var för sugen på att komma hem så jag missade att kolla vems plantaget var.

Några hus bort från vårt, ja nästan mitt emot den port där de har Varning för Älgen-skylten, där ser jag dagligen bilar från ett annat märke, Mutende Mumpanga. De verkar gå lite bättre än Munali, har till och med försett sig med reservhjulsskydd med sin logga på. De har minst fyra olika påsar till försäljning i de flesta butiker; mörkrost och mellanrost, bönor och malet i varje.

Sedan har vi de lite enklare märkena, åtminstone vad gäller marknadsföring och förpackning. Dels ett märke, Kaleya Coffe, som levererar såväl bönor som malet i jutesäckar. Läckert, men ändå lite väl enkelt. Det är lite varierande kvalitet. Och så finns Kasama Coffe, som jag än så länge bara hittat malet och vars förpackning är en enklare tygsäck med tryck på. Deras största problem är att det malda kaffet inte är vaccumförpackat och smaken har försvunnit redan innan jag är hemma från butiken. Det kaffet säljs som ett ekologiskt alternativ i små och stora butiker.

Förutom ovanstående inhemska alternativ så finns det några arabiska, grekiska och sydafrikanska märken i butikerna. Och så pulverkaffe, men det nämner jag inte även om zambierna inte direkt tycks se skillnaden, de är väl tedrickare snarare än kaffekonsumenter, försöker jag förklara för mig själv.

Ett märke som jag inte sett i butikerna på ett bra tag nu är Marika Coffee (silverpåse med rosa etikett). Jag köpte för nästan två månader sedan i butik och dessutom fanns det på Dutch Market (en marknad för alla vita en gång i månaden, nästa tillfälle är 25/4). Mycket synd att de inte lyckats exponera sig på sistone. För dels har de fler varianter (tagit sig vatten över huvudet på denna lilla kaffemarknad?) och dels är smaken i särklass vassast i landet. Jag får sätta mitt hopp till kommande lördag och då köpa på mig flera påsar om det finns.

Så, kaffetoppen i Lusaka ser alltså ut så här:
5. Kasama (med vaccumförpackning finns möjligheten att avancera)
4. Kaleya (öka kvaliteten så får vi se nästa gång)
3. Mutende Mumpanga (finjustera rostningen så finns det platser att knipa)
2. Monali (fixa ekonomin så att bolaget kommer på fötter och därmed ut i butik)
1. Marika - klar vinnare i detta kaffetest!


Om du har synpunkter på denna topplista är det bara att kommentera eller komma förbi på kaffeprovning någon dag i nästa vecka. Här råder öppet hus, hela tiden.

//