Den föräldralediges toalettbesök

Är det någon som känner igen sig i att det ibland kan vara svårt att få till toalettbesöken när man är föräldraledig? Jag tänker på barn som hänger och klänger och bara vägrar låta dig få dina minuter för dig själv.

Och så har vi ju situationen när alla är påklädda och redo att gå. Antingen är det barnet självt som kommer på att det bara måste gå på toaletten. Eller så kommer du på att barnet inte varit på toaletten på morgonen och blir hispig över risken att det ska komma i byxorna på vägen till dagis. Eller så bara händer det, mitt framför ögonen på dig och du blir på nytt påmind om att du alltid ska vara mer förutseende, ha fasta rutiner för allt och att det alltid ska ligga minst ett extra ombyte precis framför ögonen på dig, var du än befinner dig.

Sedan finns ju situationen när barnet, mitt i exempelvis ett köpcentra, eller på en tvåtimmarssafari, eller på en motorväg en trettiogradig julidag, tyst mumlar "jag måste bajsa" och det tar en stund innan du flytta fokus från din favoritlåt som du äntligen lyckats övertyga hela familjen att få spela i bilen och faktiskt förstår vad ditt barn säger. Det är vid sådana tillfällen man är glad att det inte finns en dold kamera som stegvis kartlägget den panik som sprider sig över ditt ansikte.

Vi får ju heller inte glömma situationen när barnen samtidigt ska gå trots att det bara finns en mugg. Och de börjar bråka om vem som ska gå först och du själv önskar att du hade tagit en bit av vardagsrummet och klämt in en extra toalett bredvid den befintliga.

Ett sådant scenario höll på att inträffa när vi var på Svenska Skolan nyligen. Sigrid och Ellinor blir plötsligt parallellkissnödiga. Turligt nog hade arkitekten av byggnaden tänkt till. Får se om vi kan spara ihop så att vi kan fixa samma planlösning hemma ...

Är det förresten någon som kan avslöja hur parallelltorkning går till? Jag har ju bara varit föräldraledig några månader än och vet inte om jag hade rätt teknik ...

//