Walk for Life

I lördags var det äntligen dags. Efter några veckors förberedelser gick alltså Walk for Lifes pilot av stapeln.

Det var till slut drygt 50 personer som gemensamt åkte buss upp till den lilla byn Lunchu ett par mil utanför Kapiri Mposhi. Bussen gick från Lusaka strax efter ett natten mellan fredag och lördag, och jag själv hade dessförinnan haft två nätter med ganska låg sömnutdelning. Men nu fick jag ju några timmars sömn på bussen (ca 3,5 närmare bestämt).

Väl på plats i den lilla byn Walk for Life skulle utgå ifrån hölls det lite tal ifrån zambiska ambassadören i Stockholm som åkt ner till evenemanget, samt från Sveriges ambassadör i Zambia och ett antal huvudmän från de byar vi skulle gå igenom. Vi var väl ca 2 timmar försenade, och värmen hade tilltagit ordentligt när vi väl kom iväg.

Själva vandringen syftade till att öka medvetenheten om HIV/AIDS samt visa på hur långt många faktiskt måste gå för att hämta bromsmediciner. Även om medicinerna är gratis så är det minsann en utmaning att få tag på dem.

Vägarna vi gick på var som små skogsvägar med sand eller grus som underlag. Ett par bäckar med vatten tog vi oss också över på smala broar av grenar och stockar. Jag tror ingen trillade i.

Ett par fyrhjulsdrivna fordon följde med parallellt och delade ut vatten och lite snacks. I sällskapet, som till slut blev närmare 150 personer med de som anslöt från byarna, fanns det ett par läkare utifall någonting skulle hända.

Vandringen tog ca tre timmar för de flesta och väl framme i Kapiri Mposhi, vid det sjukhus där lokalbefolkningen kan hämta bromsmediciner, delades det ut mer vatten och mer snacks. De svenska företag och övriga organisationer som var med och stöttade evenemanget höll anföranden och sedan var det dags att ta bussen hem till Lusaka igen. Och då fick jag ju ytterligare 3 timmar sömn, så jag har ju inte mycket att gnälla över ...

Trots att vi bokat barnpassning och tidigare i veckan varit mycket sugna på att gå på Oliver Mtukudzi live, så kände både Karin och jag att TV-soffan lockade mer när jag väl kom hem på lördagskvällen. Enligt uppgifter lär jag visst ha somnat en kvart innan frugan. Klockan hade då i alla fall passerat 20.00, men kanske inte så mycket mer.

Så här ett par dagar efteråt känns det som en skön bedrift att ha vandrat ca 25 kilometer på den afrikanska landsbygden, och med detta goda syfte till på köpet. Det blev en hel del fina bilder och de flesta får naturligtvis inte plats här. Ett bra test för nya kompaktkameran, men också en insikt om att det är under de här åren som vi verkligen behöver en digital systemkamera; det finns så otroligt mycket att plåta och med alla starka färger blir bilderna enkelt bra.

Om du inte fått nog av dessa bilder, går det att ta en titt på:

www.walkforlife-zambia.blogspot.com

//