Down Town (Leahs tivoli)

När vi kom tillbaka från Kapstaden för över en månad sedan hade Astrid bestämt sig för att livet var besvärligt och att sjukgymnastik, stretchning och annat som hon måste göra inte alls var roligt. Visst, vi förstår ju att det där inte alltid är så kul, men som föräldrar är det vår skyldighet att peppa henne. Karin föreslog då att vi skulle sätta upp ett "samla guldstjärnor-schema". Schemat kom tyvärr aldrig upp på kylskåpet, men duktig har hon varit och jag har haft koll på stjärnorna. Nu i torsdags var hon på nytt väldigt duktig hos sjukgymnasten Musonda, och då klirrade det minsann till i kappsäcken på nytt.

Med tio guldstjärnor i bagaget var det så dags för belöningen; att åka till Leahs tivoli (Down Town, även kallat). Och trots att Sigrid i fyra veckor nästan dagligen kommenterat att hon definitivt inte ville följa med, så vaknade Sigrid ändå upp igår morse och sa; ska Astrid till tivolit så vill jag följa med.

Jag hade alltså två riktigt nöjesparkssugna tjejer i bilen när jag sladdade in framför Down Town. Knappt hade vi hunnit lösa inträde förrän de var uppe i första attraktionen; helikoptern. Tre minuter upp och ner. Mekaniskt väldigt enkelt. Varje åkattration hade dessutom en egen bilstereo inbyggd i eltornet. Det var dock bara denna första attraktion vars stereo fungerade. Och ljudet var inte helt olikt en helikopters.

Sedan drog vi vidare till flygplanen, hundarna och så svamparna. Sedan blev det hopp- och klätterborgen med rutschkanor och bollhav. Det var ett tag sedan jag såg båda tjejerna så lyckliga under en hel timme tillsammans.

Efter varsin dryck var det strax dags för gokartbilen. Vi trängde in oss alla tre och körde fem varv. Tjejerna tjöt så de höll på att kissa ner sig. Pappa var orolig för just de möjliga konsekvenserna, men tjejerna hade skoj och tyckte pappa var rolig. Kanske är detta en aktivitet jag kommer att unna mig lite då och då när jag inte har något annat för mig. En halvdag på tivoli, varför inte?

Avslutningsvis passade jag på att låta min tjejer leka krig. För en spottstyver fick man 70 skott att meja ner sydrhodesier och helikoptrar. Bra övning tyckte jag. Det här är väl det närmaste militärtjänst mina tjejer kommer.

Fast även om det fanns skjutvapen med i bilden tyckte tjejerna alltså att radiobilarna var roligast.

Det lär väl bli så att vi återvänder downtown, till Leahs tivoli, inom en ganska snar framtid. Oavsett om Astrid samlat guldstjärnor eller ej.

Well done, well done, such good girls!

//