Veckan som gick ...

Jag skrev för en tid sedan att tiden rusar, så det begreppet kan jag ju knappast använda igen. Men nu har jag haft fullt upp och inte hunnit blogga så mycket som jag hade tänkt mig först.

I helgen som gick var det ju först Gala Dinner som en del av den franska vecka som utspelat sig här i Lusaka. Vi fick med några andra par och peppade varandra att långklänningarna var fina och kostymerna satt bra. Men så här i efterhand var det inte bara min byxknapp som var extremt felplacerad, utan även jag själv. I själva verket var det inte mycket till fransk Gala Dinner. Mest bara ett enda stort lotteri där vinsterna var zambisk gatukonst, resa till London och annat tjafs. Och de som vann satt ju själva i festkommittéen. Till och med på den här nivån är landet alltså korrupt. Vi drog slutligen från middagen upp i baren, som visade sig vara på väg att stänga men ändå full av singeltjejer ... Hmmm ...

Men på lördagen repade vi mod. Då var det dags för den internationella matutställningen. Jag supportade lite i svenska båset med köttbullar, potatismos och lingonsylt samt kanelbullar. Blev en hit. Allt var slut en timme innan stängning.

På kvällen körde vi födelsedagsmiddag för Karin med lite folk från ambassaden. Mycket gott tyckte de flesta, även om Karin raljerade över att jag köpt parmaskinka för 17 kronor skivan. Sent blev det också, och med det kommer ju ofta det faktum att det blir tidigt, morgonen därpå, för barnen låg ju och sov när gästerna dröjde sig kvar. Men vi turades om att sova lite på söndagen.

På söndagen firade vi dessutom Karin, med tårta och presenter. Avslut på DIL, en najs indisk restaurang som ligger nedanför backen.

Och så har det bara rullat på. Nu är det redan tisdagskväll och vi har varit på vernissage och handlat konst och sedan drog Karin vidare på jobbmiddag och jag själv undrar vad som hände med DVD-spelaren vid strömavbrottet för en halvtimme sedan. Gick den sönder? Eller varför kan jag plötsligt inte titta vidare på disc 2 i Gossip Girl-boxen? Är detta ett i-världsproblem i ett u-land? Nej, du, det tycker jag verkligen inte!!!