"Pilutta dig, pappa"

Idag börjar tjejernas elva dagar långa höstlov. Och med det kommer också förväntningarna på att jag ska ta på mig rollen som lekfarbror och ständig sagoberättare. Någonstans i närheten ska jag finnas hela tiden. Likt en orwellsk storebror övervakas jag dagarna i ända. Och svarar jag inte på tjejernas övervakningsrop "paaappa" så ligger jag risigt till. Då kan det bli straffläsning av Lotta på Bråkmakargatan, Emil i Lönneberga, Känner du Pippi Långstrump eller varför inte Madicken och Junibackens Pims. Eller så tvingar de till sig en marathonbox med samtliga familjer av samma författare. Så nu gäller det alltså att spela spelet, på deras villkor.

Idag har jag tänkt mig en mjukstart. Nu på förmiddagen behöver jag åka till Miriam och Jesper för att låna deras takräcke inför vår resa till South Luangwa National Park i nästa vecka. Jag har tänkt att tjejerna kan hänga på Valle och Edith till babygruppen. Vi får se om det gillas. Sedan behöver vi handla lite till det celebra besökets ankomst imorgon. Och så borde jag väl fylla på tanken och en extra dunk med diesel; det är nämligen soppatorsk på vissa tankstationer i Lusaka just nu. Ett raffinaderi i Kopparbältet är under reparation och det får visst konsekvenser. Och eftersom vi ska ta bilen till safarituren så är det bäst att vara lite förutseende.

Nåväl, tjejernas höstlov började väl redan igår. Det blev en skön start. En favorit i repris kan man säga. Under middagen testade Astrid nämligen mitt tålamod genom att plötsligt klämma ur sig frasen:

"Pappa, jag har en ärta i näsan, igen"

Den här gången gick det inte att klämma fram den med en snytning. Visst kände jag hjärtat bulta och visst insåg jag risken för nederlag, förnedring. Men så säger Astrid:

"Pappa, du får nog ta en pincett, som Madickens mamma"

Och det var ju faktiskt ett bra råd. För till skillnad från Madickens mamma så lyckades jag få ut den ur den trånga borren. Men det tog tid. Och näsan började blöda. Och Astrid gnydde, men var samtidigt ganska stolt. Såklart. Tänk själv att samma dag både ha haft en ärta i näsan och blod. Full pott, om man befinner sig i den astridlindska förnimmelsevärld som åtminstone en av mina döttrar gör.

//