Emil är vår nye familjemedlem

Ja, det är inte alltid jag kan påverka familjens gemensamma beslut. Åtminstone inte helt och fullt. Under senare tid har det pågått en diskussion om att utvidga familjen. Och nu i veckan bestämde vi oss tydligen för att det var dags. Tänkte att det är lika bra att gå ut med det här på bloggen direkt, så att det inte sprids några rykten. Och när jag ändå är igång är det lika bra att erkänna vilka argument jag hade att slåss emot. Det figurerade motiveringar som t ex:

- det blir kul för ungarna
- det blir kul för hunden
- det är inte så mycket extra besvär, vi fixar det tillsammans
- han kan ju bo hos vår hushållerska Anna

Sedan igår eftermiddag är vi alltså stolta föräldrar till ytterligare en familjemedlem. Han hette Aragon när han kom åkandes i en låda hela vägen genom stan hit till Ibex Hill. Men tjejerna tyckte att Aragon bara var ett efternamn och döpte honom snabbt i poolvatten till Emil. Emil Aragon.

Sedan träffade han vår hund Kashasa. De är inte kompisar. Än. Och jag fick byta t-shirt efter att Emil i min famn försökt pinka revir gentemot hunden. Ibland är det skönt att inte behöva tänka på tvättkorgen och dess innehåll ...

Så nu har vi alltså tre barn, en hund och en katt. Det börjar faktiskt bli lite som i Katthult. Fattas bara att frugan får med sig en Rölla eller en Lukas hem i julklapp från ambassaden. Getter har jag redan börjat fundera på eftersom gräsklipparen inte orkar klippa hela hektaret. Eller så smugglar vi in tre zebror som vi mot slutet av vår vistelse här slaktar och säljer skinnet från. Visst är jag nästan lika mycket affärsman som Emil i Lönneberga!

//