Lussefirande i Lusaka

Högtiderna avlöser varandra så här års. Först ut är Lucia, vilket naturligtvis firas även på Afrikas heta breddgrader. Med tanke på hur mycket ungarna övat på sånger, tåg och övrigt var väl inte alla helt förvånade över att gårdagens tillställning på svenska residenset blev mycket lyckad.

Fast som förälder till två små tjejer med en genomsnittsålder på fyra trotsochbusår är det först så här i efterhand som man kan njuta på riktigt. Att processionen gick nästan ett helt varv runt ambassadörens pool gjorde väl sitt till för att höja pulsen. De hundratals åskådarna, mestadels diplomater och annat löst ambassadfolk, skapade väl även de en viss spänning, för såväl stora som små.

Men det blev som sagt ett mycket lyckat luciatåg. Småtjejerna var väldigt duktiga på att sjunga och höll någorlunda ordning på ljus, glitter, röda band och vita särkar hela vägen fram till den utstakade platsen för sångstunden.

Och så lite utmärkelser:

* Roligast under kvällen var tomten Max, fem år, som trippandes på egen hand rev ner en hel del skratt från den internationella publiken.

* Finast var Stilla Natt med allsång på engelska.

* Duktigast var Veronica som med sina icke dolda operatalanger fixade extra klass på hela repertoaren. Well done, such a good girl!

* Tröttast var Peggy som somnade i en soffa så fort tåget hade gått i mål.

* Uthålligast var alla barnen i tåget som tvingades vänta på försenade gäster och långa inledningstal.

När man som jag står precis bredvid barnen medan de sjunger upptäcker man också en hel del bus. Diskret försöker man avvärja, främst så att publikens fokus inte ändras från de fina luciasångerna.

Bästa busen som publiken förmodligen inte såg:

1. Sigrid och Peggy som överväger att hiva ner ett mikrofonstativ i poolen.

2. Peggy som sticker in lucialjuset i Veronicas lår när tåget är på väg bort från poolen.

3. Sofia som testar om lucialjuset går att stoppa in i örat.

Och ovanpå luciatåget väntade julbord, vilket min fru missat informera om så det var ju inte mycket jag fick i mig. Men godast på bordet var definitivt laxen, även om lussekatterna också höll god klass.

Ja, då väntar vi bara på att nästa högtid ska ta vid. Undrar när vi kan börja julpynta?

//