Salmonellamannen

För en kort stund sedan ringde Lasse, ja, inte vilken Lasse som helst utan min läkare på Åsö Vårdcentral. Det var väl kanske inte han personligen som kletade med mina prover i förra veckan, men nu fick han i alla fall äran att ringa internationellt och meddela sin klient att det minsann inte var vilken magåkomma som helst som den unge mannen hade fått, utan salmonella.

Så nu är det handsprit som gäller, ytterligare en tid framöver. Var jag ensam om att tro att svininfluensahysterin skulle börja lägga sig lagom till jul och att vi då, alla tillsammans, kunde ställa in handspriten i barskåpet till nästa höst? Men icke, nu ska den alltså användas igen.

Intressant att svenska läkare i Sverige rekommenderar antibiotika och att svenska läkare i Zambia rekommenderar att inte ta antibiotika. Då måste man ju fatta beslutet själv.

Jag gick in på Fass.se - en underbar site som jag verkligen vill slå ett slag för. Där kan man läsa att salmonella smittar genom dålig mat och att om man jobbar inom omsorg eller restaurangbranschen så bör man inte gå till jobbet innan diarrén har lagt sig. Jag har inget jobb att gå till, så det var ju enkelt. Man kan också läsa att jag inte kommer att smitta genom luften; min omgivning måste i princip äta min avföring för att få sjukdomen. Det är väl lite väl äckligt, tycker jag! Herregud, det finns ju mat i såväl kyl som frys och skafferi.

Jag funderar på när jag kan ha fått min nya sjukdom. Kanske hade jag den med mig till Europa. Eller så fick jag den i London. Eller på Södermalm. Eller kanske i Älvsjö! Jag kommer nog inte få något svar, men rå kyckling tror jag inte vi åt i London, eller? Nej, Anna-Karin har väl rätt: jag borde aldrig lämnat Afrika. Jag får helt enkelt skylla mig själv.

Men lite ynklig känner jag mig ju nu när jag vet att jag är sjuk på riktigt ...

//