Andra natten i Maputo blev inte fullt så hårt rockande som vår första, men på Africa Hotell blev sömnen god, trots att tevekanalerna knappt kom i plural och Karin skar upp fötterna på blandat glassplitter som låg på vuxendelens golv av vårt familjerum.
Efter en stadig bacon- och äggfrukost styrde vi ut från Mozambique över gränsen till Swaziland. Gränskontrollen tog sin lilla tid, men några poliser såg vi inte till på denna väg. Åtminstone blev vi inte bötfällda.
Vägen från Moz till Swazis huvudstad Mbabane går genom Hlane national park, men inte kunde vi tro att djuren i parken måste ta vägen genom vår bil. Trots perfekt hastighetshållning uppenbarade sig dock en impalabock snabbt från sidan och tvingades glidflyga så nära vindrutan att vi utan problem kunde se hela paketet. Om vi dragit igång torkarbladen hade han klämt snorren likt i toalettscenen i Den Där Mary. Nu hjälpte han oss bara att torka av smutsen från offroadkörningen ut till stranden i Moz; tack bocken, tack! Jag hann knappt bromsa innan hjärtat började slå och allting redan var över. Men impalan på vindrutan var definitivt dagens händelse.
Välbehållna och mycket glada kunde vi sedan anlända Malandela's restaurang för underbar lunch med pecannötspaj till efterrätt. Här träffade barnen några fransktalande barn som låtsades vara Tintins hund Milou, vilket i sig kan vara en ganska kreativ lek, så länge det inte finns riktiga hundar som ser till så att det finns mycket intressant att sniffa på. Nåväl, efter en stund försvann den utländska familjen och därmed marginaliserades intresset för hundbajs avsevärt och vi kunde fynda underlägg på Gone Rural, plåta några fina bilder på House on Fire och ta en titt in på Baobab Batik, innan vi till slut for vidare till Swazi Candles för mer souvenirshopping.
Sedan bråkade barnen en del i baksätet innan vi nådde fram till lodgen Forester's Arms i ett pinetreeområde i bergen. Mycket vackert och kärt återseende, även om barnen inte verkade lika roade av det som av att dra varandra i håret eller bråka om vem som skulle vara herre på täppan.
Nåväl, en av bråkstakarna somnade halvvägs genom trerättersmiddagen och den andra skojade till det med ett skämt som till slut fick även de vuxna att dra på munnen, för vid valet av efterrätt tyckte Astrid att det var ganska lätt:
"I scream for ice cream", sa hon och log tills poletterna trillade ner i de åldersbitna hjärnorna.
Dagens tilldelning:
Medalj 1: Karin, för uthållighet vid gränskontrollen där ett strömavbrott ledde till en utdragen process
Medalj 2: Humorpriset går alltså till Astrid för ovanstående ordvits. Mycket uppiggande på kvällskvisten.
Medalj 3: Möjligen kommer vi starta en fond för impalabockens avkommor, eller så får båda parter vara nöjda med att ingen kom till fysisk skada vid vindruteincidenten.
//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar