torsdag 10 februari 2011

Pretoria - en barhelg utan barn


Vi hade förtjänat det och var i behov av det; en helg på egen hand, utan de tre yngsta familjemedlemmarna. Barnpasset var outsourcat. Dagen innan avfärd ringde Zambezi Air och berättade att avgångsflighten var inställd, så det blev en senare tur istället. Några timmar innan avgång ringer de igen, och skjuter fram vår hemfärd. Summa sumarum; vi får två nätter och två hela dagar i Pretoria, utan barn, men med mycket bar.

Veckan innan avfärd hade vi likt ett mantra upprepat för barnen att de skulle bo två nätter hos familjen Billing, vars barn ju bott hos oss en helg, alldeles nyligen. Sigrid och Valle tvärvägrade redan från start, medan Astrid var lite mer resonlig. Till slut visade det sig dock att förhållandena blev de omvända; det var Astrid som saknade oss mest och tvingade sig ner bredvid John om nätterna, medan de båda andra var hur kaxiga som helst.

Men, men, vi kom till slut iväg och helgen blev väldigt trevlig, som att vara unga på nytt kan man säga. Henrik och Elham tog emot med sena nätter och goda frukostar. Jag hade faktiskt glömt bort att man kunde gå och lägga sig klockan 3 på morgonen och vakna först vid lunch. Och så hann vi ju med en del sightseeing i den sydafrikanska huvudstaden, och alla viktiga presentinköp till barnens födelsedagar nu under våren. Dessutom blev det riktig sushi och god fika, något som vi saknar en del här i Lusaka.

Ett av de roligaste minnena är från utekvällen, efter att vi tryckt i oss varsin 300 gram oxfilé och är på väg till nattklubben. Henrik börjar då berätta om livet i sin hemstad Karlstad, orten där det är lite vanligare än i övriga Sverige att tristessen slår till och man råkar smälla på frugan framför spisen, eller om det var framför ungarna, jag minns inte riktigt, men lite vanligare är det i vart fall i Karlstad. Rent statisktiskt sett alltså. Med ett glas rött och en liten öl innanför kavajen skrattade jag så jag kiknade, minst sagt.

Frugan lurade mig förresten också till att köpa en Che Guevara t-shirt, som senare visade sig bli två på grund av ett förmånligt erbjudande. Själv fyndade jag skivor, inredningstidningar, böcker och finfina souvenirer till vrakpriser. Sydafrika är minsann ett underbart land som jag verkligen kommer sakna när vi väl flyttar ifrån kontinenten. Inte minst om man har förmånen att tillbringa en helg utan barn där, men i en bar, eller två.

//

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar