Dagen D som i Återkomst

Ja, så var det äntligen onsdag. Och med det firar vi inte bara att det nästan är helg, eller Lille Lördag som vi ibland uttrycker saken, utan också att vi har haft två återkomster idag.

Det började redan 06.38. I luften hänger en gråvit bit och dinglar och stör. Den stör alla. Alla utom Astrid, som tycker att det är lite roligt att även den andra framtanden i överkäken är så där härligt lös att den kan trilla ut av sig själv vilken sekund som helst och landa med ett plask i frukostgröten och sedan måste man leka var é mandeln, fast med Astrids tand, som ju alla egentligen vet ligger i just Astrids tallrik, men ändå måste hittas, bland alla havregryn. Och eftersom alla vet vem som kommer att vinna så är leken inte särskilt spännande, men den självklara vinnare tycker ändå att det är otroligt skoj ...

Jag själv har dock svårare att njuta när jag ser att man ju faktiskt skulle kunna rycka ut den illa förankrade tanden, på samma sätt som vi gjorde med den andra framtanden för bara en vecka sedan. Och vips så hade jag faktiskt gjort det. Och vips så blev Astrid på strålande humör, för det kom blod och hon gick och speglade sig tills det slutade blöda. Och då kom alltså Tooth Fairyn åter på besök, för andra gången på en dryg vecka, den här gången med en 1000-kwatchasedel i handen. Nåväl, det är ju det symboliska värdet som räknas.

Och så förlöpte förmiddagen och snart slog klockan 11.36. En örn hade landat, och med den kom dagens andra återkomst, nämligen Karin som varit i Sverige och kollat till huset. Underbart!

Nu väntar vi mest bara på att Astrid ska komma hem från skolan så att vi alla, för visso några dagar försenat men ändå tillsammans, får fira Valles födelsedag. Och samtidigt njuta av att vi äntligen är fulltaliga. För nu är det ju mest bara Astrids båda framtänder som saknas, men de växer väl också åter och fyller ut hennes ganska breda överkäkesglugg.

//