Tälta, campa, glampa eller bara gubbcampa! Kärt barn har många namn. Företeelsen att bo i tält och laga mat på stormkök förtjänar dessutom mer än en blogg, så om ni tycker att ni känner igen det här temat och inte har något bättre för er på jobbet så är det bara att fortsätta läsa. Och har ni redan tröttnat är det väl bara att sluta läsa (men då missar du ju den vågade bilden på mina medföljarvänner längst ner i bloggen).
Nåväl, jag har haft lite fullt upp de senaste dagarna. Främst med att skrubba bort den naturliga bränna jag fick i helgens triathlon. Ja, läs den bloggen först om du tycker det är viktigt med ordning och reda. Eller så fortsätter du bara här. Det gedigna programmet gjorde nästan att jag glömde rapportera från vår senaste medföljarcampout.
 |
| Att sladda upp framför en flock vildhundar är inte alla som kan, det krävs både tur och skicklighet. |
Nytt resmål och nya medföljande spouses. Ja, så kan man sammanfatta det hela. Den här gången åkte vi också till landets största nationalpark, Kafue NP, men till Kasabushi Lodge. En bil, två tält, fyra män. Kan det gå fel? Nej, det kan det faktiskt inte.
Redan på utvägen vände Ulf vant upp bilen framför en flock vildhundar. Ulf har gått en kurs i hur man sladdar med sin 4x4 i viktiga situationer, vilket kändes tryggt i det här läget. Ulf är också från västkusten, så man måste hela tiden vara på sin vakt så att hans skämt inte passerar obemärkt förbi, men oftast gör de inte det, tvärtom. Vildhundarna var dock inte på skämt.
 |
| De här antiloperna försökte verkligen impa på oss. |
Väl på plats slängde vi upp våra tält, fixade lunch och drog på game drive. En massa antiloper, buffel, zebror, krokodiler, flodhästar och fåglar fångades genom linsen. Tsetseflugorna svärmade i den öppna jeepen. Vi tog oss också upp på en klippa med mycket vacker utsikt över parken och floden. Långt där nere såg vi ett par Sable antiloper, och himlens färger i solnedgången var magiska, eller så var det bara för lite tonic i vår GT. Jag minns inte.
 |
| Den här multitaskande flodhästen körde både stagedajv (fast i vatten) och gäspning samtidigt. |
Lägereld, middag, ölprovning (tack Nick!) och allt galnare historier ju senare det blev. Men skämten blev allt bättre, det är jag säker på. Dagen därpå drog vi på ny game drive. Inga kattdjur, inga elefanter, men ändå väldigt bra tur. Att sedan komma tillbaka till campen, brassa lite brunch och bara softa, läsa bok, kolla sina bästa foton och preppa för en sundownertur på floden - ja, ni fattar, man kan ha det sämre.
 |
| Lägereld utan trubadur är som färgglad fågel utan bur - den försvinner alltför snabbt ... |
På flodturen fick vi höra ägaren Andys berättelse om hur han och hans fru Libby börjat bygga lodgen från scratch ett par år tidigare och vad de hade för planer för framtiden. Småskaligt och ett med naturen. Det var mycket fräscht och hög servicenivå, kändes väldigt lyxigt att vara de enda gästerna så här års.
 |
| Män i solnedgång, finns det något så vackert? |
Fler färgglada fåglar och flodhästar som gäspar. Eller var det för lite tonic i drinken, igen? Jag minns inte riktigt. Bara att himlen öppnade sig precis efter att vi ätit vår medhavda kycklinggryta senare på kvällen. 42 millimeter på ett par timmar ... Det visade sig vara ett bra test för vårt nya tält. Daniel, låg och vilade med öppen mun, men vaknade strax till när han kände en första droppe vatten tränga genom tältduken och landa i munhålan. Jag var snabbt framme och tätade med en handduk och sedan sov vi typ hela natten i åska och fortsatt regn. Fast, det stämmer ju inte helt ...
 |
| Färgglada fåglar och gäspande flodhästar spottades på flodturen sista kvällen. |
Eftersom himlen öppnade sig lite väl fort hann jag inte tömma blåsan efter att jag svept sista ölen och detta skulle visa sig vara ödesdigert frampå småtimmarna. Klockan 03.12 kunde jag inte hålla mig längre, drog på pannlampan och smög ut (inte helt lätt när man måste dra en tältdragkedja upp och ner) för att göra mina behov. Att Andy tidigare berättat att campen regelbundet besöks av såväl nattbetande flodhästar som två lejonhannar gav mig viss puls. Testa gärna själv att uträtta dina behov och samtidigt svepa med en pannlampa 360 grader, utan att skvätta på dina flipflopförsedda fötter, eller den närbelägna tältduken. Klarar du det är du välkommen att hänga med på nästa medföljarresa!
 |
| Just den här vildhunden skulle jag inte vilja ha i hundkorgen hemma, även om den rent färgmässigt har vissa likheter med Coffee ... |
Sammanfattning av lärdomar:
- överväg alltid om du vill campa under regnsäsong
- veva inte ner rutan när du ska fota i Kafue NP för då kan bilen fyllas av tsetseflugor
- töm alltid blåsan innan det börjar regna
- om du inte campar så missar du en massa roliga erfarenheter (och kanske också ett antal skämt från västkusten)
 |
| Den nakna sanningen bakom gubbcamping är att man kan bli väldigt trött på hemvägen ... |
// Theodor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar